Ett nytt jobb, ett nytt land, ett nytt hem, nya kollegor, nya vänner…
Hur kunde det bli så här?
Jag var sugen på att göra något nytt här i livet, mina söner formar sina egna liv på nya platser och som Rasmus sa:
-Pappa nu kan du ju göra som du vill, du kan plugga, du kan resa, du kan flytta du kan söka nytt jobb.
Sagt och gjort, en god vän skickade mig en jobbannons ”Rektor på en folkhögskola i Kurdistan”. Jag kände på en gång att jag ville söka jobbet.
Efter lite turer hit och dit så blev jag erbjuden tjänsten och jag kände att den här chansen ville jag inte missa.

Så nu sitter jag på mitt hotellrum i Kurdistan i norra Irak i staden Sulaymaniyah eller Slemani. En stad med minst tio olika stavningar som vittnar om den mångkulturella historiska plats detta verkligen är.

Imorgon börjar jobbet på allvar. Det är möte med mitt nya arbetslag som består av 6 lärare och 2 biträdande rektorer/assistenter.
Jag är laddad, jag är nyfiken jag är något förvirrad! Jag fick den utmaningen som jag knappt visste att jag sökte!
Nu åker vi !