Idag blev det en tur till det kurdiranska migrationsverket för att fixa uppehållstillstånd. Efter att ha besökt en mängd av små kontor i byggnaden och en hel del långa köer som man blir framvinkad i för att man är två meter lång och ser rätt så okurdisk ut så fick jag mitt nya tillstånd och ID kort. Nu får jag jobba och leva här ett tag.
Annars så är det massa förhandlingar med utbildningschefer, och kontakt med ministeriefolk för att få allt på plats för skolstart. Det är en diplomatiutmaning men det gillar jag! Men ibland kan man fundera hur många nivåer ett beslut behöver passera för att få en liten kråka längst ner på pappret.
Men som en kurd berättade:
-We don’t have any unemployment here, we have instead overemployed people. Flera människor på ett jobb som liksom hänger runt på samma kontor och är trevliga! Den här frågan får jag allt undersöka lite mer senare.
