Först så måste jag berätta igen att torsdagskväll är detsamma som er vanliga fredagskväll. Vi börjar helgandet en dag före nämligen. Så på söndag är det full fart på oss igen!
En torsdagkväll börjades på Caffe 11 med en fika med den lokala styrelsen för folkhögskolan. Det var ett skönt gäng med med olika personligheter. Jag fick berätta om arbetet på skolan och de lovar att stötta så gott de kan. En kille i styrelsen har bott i USA flera år och driver en oberoende tidning här i pappersform och digitalt. En klart viktig kanal och tydligen har det även blivit ett ställe man kan lära sig engelska på också. http://www.awatnews.com/
Efter fikan fick jag hänga med ett gäng för att kolla på en ny lägenhet. Den ligger mitt i stan och folklivet och framförallt så har jag en minaret precis utanför fönstret. Det är en shia moské som skulle bli min granne isåfall. Tydligen så är det färre böneutrop i en sådan moské än en Sunnimoské. Utropen sker fem ggr om dagen med början klockan 0400 och sen varje timme tills man verkligen har hoppat ur sängen. Hm jag får nog ta mig en funderare men fördelarna är många med den här lägenheten så vi får se.
Sen fortsatte jag med nya vänner till kinakrogen!
– För tio år sen kunde man inte tänka sig att det skulle kunna vara en kinarestaurang här i stan, säger en i gänget. Då styrde fortfarande Saddam livet. Förändringen har gått relativt fort.
Maten var riktigt god, nästan så bra som i Kina. Vi satt där och snackade om politik, religion , Sverige och massa mer. Alla i det här gänget är journalister och brinner för att berätta för omvärlden om det lokala eller om stora internationella frågor. En kille hade precis kommit tillbaka efter 15 dagars reportageresa mitt inne i Syrien. Han har gjort film och skrivit artiklar mitt i ett krig. Han berättar hur man skjuter sönder vattenreservoar som varje morgon för civilbefolkningen och där vattnet förgiftas. Där prickskyttar skjuter på allt som rör sig och rädslan och fruktan som människor lever med hela tiden. Jag ska få länken senare till filmen när filmen är klar.
Vi fortsatte kvällen med att gå til ett tehus. Där satt killar och män i den sköna natten och pratade ,drack te och rökte vattenpipa. Det kändes väldigt trevligt och socialt och konstigt för här var det inga kvinnor. Mina följeslagare berättar att det finns andra tehus /cafeer där det är mer vanligt men just här så är det bara män. Jag funderade på hur det skulle vara där hemma,med ett ställe där bara män möts, hur skulle det påverka relationer och samtal?
Henrik Göthberg
Er man i Kurdistan
Henrik Göthberg 
Hej Henrik!
Härligt att Du har funnit dej tillrätta i en diametralt annorlunda kultur. Men jag är inte ett smackande förvånad, då jag tror mej veta om din socialisationsförmåga. Vithårig hatt, satt på rätt plats s.a.s.
Hellre en minaret till granne än en galen, golande tupp på morgontopp humör tätt inpå gryningssömnen. Fråga Betzy! Har Du förvissat dej om, att böneutropet inte ingår i rektorstjänsten? Annars vore kanske Henrik Iman Minaret Göthberg något att stoltsera med. Inte trodde jag i min enfald, att kurder i någon större utsträckning hemföll islam. Jag får fråga Mesud, hur det förhåller sej med den saken. I alla fall synes inte kvinnorna vara beslöjade. Har Du för avsikt att lära dej kurdiska eller kanske arabiska?
Måste vara oerhört stimulerande att befinna sej i ett spännande men samtidigt spänt område – Turkiet, Irak, Iran – och förhoppningsvis drömma om en bättre, mer rättvist framtid, att få prata om avgörande väsentligheter och förbättringar för vardagens människor. Har de Du träffar framtidstro?
Tillbaka till verkligen; Tappar Du inte både haka och andning att ständigt befinna dej på nästan tusenmetersnivån? Jag ser i min världsatlas, att Slemani ligger högt uppe i det blå. Fast Du har ju viss vana från Skattungbyns tipi-topp.
Det där med vattenpipa har jag aldrig begripit mej på. Hur får pipan får plats i rökarens ficka? Fast fördelen med en sådan säckig pipa är att rökaren befinner sej under vatten. Därmed är omgivningens passiva rökning som bortblåst.
Mötesplats för män. Vi har ju faktiskt provat det ett antal gånger i form av herr- eller gubbsmiddagar. Har dina valnötsvindlingar förträngt det? I så fall var de nog särskilt lyckade. Om inte; Hur upplevde Du dem? Pest, kolera, mul- och klövsjuka eller som ett Friskus & Svettis?
Allt väl från Hypofyskapet eller snarare avskrapet