Minletning vid Irak/Iran gränsen

I förrgår stack hela skolan på utflykt. Vi tog med våra gäster från S:ta Birgittas folkhögskola och fyllde två bussar och drog österut mot Iranska gränsen. Vi åkte till ett område som heter Hawraman som visade sig vara väldigt vackert.

När vi kom fram till vår plats så såg jag några män på sluttningen och jag tog med mig Salam, min kollega, och gick upp till dem.
Det visade sig vara minletare. Män som letade minor för hand och med detektorer på gränsen till Iran. Vi var bara 50 meter från gränsen och det var i de här områdena som det placerades ut flest minor.
Det sägs att här i Kurdistan finns det flest minor i hela världen och en hel del av de kom hit via vårt egna Bofors som sålde minor till ett Italienskt företag som sen sålde de vidare till Irak på 80-talet. Minorna användes av Saddam förstås men också i kriget mot Iran.
Jag vet att Svenska freds har krävt av Bofors att vinsten av just denna affär, knappt 10 miljoner, ska betalas till minröjarprogram i Kurdistan men Bofors har vägrat.
Mannen på sluttningen berättade om arbetet att arbetet är som  att leta en nål i en höstack. Minröjarna har gått på vittnesuppgifter från lokalbefolkningen och från soldater för att hitta minorna som var med då för 20 år sen när de placerades ut. Det är ett otroligt riskabelt arbete och mannen berättade att han förlorade en man för en månad sen och att några har sprängt bort sina fötter i letandet.
Det kändes otroligt att stå där i solskenet och få höra honom berätta om arbetet. Vilket mod och vilka hjältar.
Vi gick ner på den smala stigen där det redan var letat och säkrat och tittade mot Iran och såg posteringar på höjden högre upp. Vi fick höra att det finns prickskyttar längre in i Iran om man nu  skulle förirra sig in där så vi valde att gå ner tillbaka till våra elever och vår picknick under valnötsträden där musik,dans och mat väntade. Världen är full av kontraster.
Nu har  Bofors slutat med sin verksamhet , vissa delar finns i Saab och andra delar såldes vidare till andra krigsmaterialföretag i Europa. Men det känns extra hemskt att veta att det finns människor i Sverige som med tillstånd av regeringen har sålt minor och har tjänat stora pengar på detta  och att det  fortfarande idag skadas och dödas människor som trampar på de svenska minorna i Kurdistan.

 

Lämna en kommentar