Läsåret är på väg att ta slut. På söndag har vi examensfest för våra elever. Va fort det har gått tänker jag när jag vandrar hem genom stan i den sköna sommarkvällen och oj vad mycket som har hänt. Jag går här och lyssnar på musik och plockar färska goa mullbär

från träden som kantar gatorna. Det är häftigt att se hur barn klättrar på varandras axlar för att nå till de finaste bären eller hur två militärer med kalashnikovs på ryggen har spänt ett paraply ut och in och skakar och fixar för att på det sättet fånga upp de goda bären. Längre ner ut med vägen mognar fikonen och de är så galet goda när de är färdiga att plocka färska.
Nu i helgen bjöd en vän in mig till Hawler (största staden i Irakiska Kurdistan). Staden ligger knappa tre timmar bort.Det var jätte skönt att komma iväg och göra något helt annat. Bland annat detta:

Det var länge sen jag var på en hästrygg men det var kul. Det är enda stallet i Kurdistan där man kan rida. Sen kom jag tillbaka till Slemani så så tog jag mot två couchsurfande littauiska killar som rest genom Iran ett par veckor och var på hemåt nu med blixtvisit i Irak. Det var jättekul att träffa dem.
Vi stack bl.a till favoritcafeet och mötte där några vänner som berättade om en konsert som skulle vara sen på kvällen. Vi hängde på och oj va bra det var. Bästa konserten hittills. Det var en världsartist vid namn Hazhar Zahwyi. han bor i London och är kurd . Hans band bestod av musiker från Armenien, Azerbadjan, Turkiet, Usa och Storbritannien. Daf-trumman fån Mellanöstern mötte det västerländska trumsetet i en sorts dialog och kurdiska rytmer ihop med rock och jazztoner. Det var så spännande och så bra! Jag ska hitta nåt klipp och dela med mig av senare.
Ja så kan det gå till på en helg här Kurdistan.