-The heat is directly from hell, varnade en vän mig före jag kom tillbaka till Kurdistan.
Ja det är grymt hett. 43 som värst på em. och på kvällen är det runt 30 grader. Mina vänner lovar att det är på väg att avta med denna hetta. Om ett par veckor så ska det vara 10 grader svalare och det känns bra.
Skolans kontrakt är på väg, vilken det varit i några månader. Byråkratin här är inte vad den borde vara. Det är rätt fantastiskt hur krångligt man kan göra en fråga. Jaja, jag lämnar skolan och vi håller alla tummar vi kan för att det snart signeras!
Min äldsta son kom ner och hälsade på en vecka. Det var så kul. Vi hann med många ofta helt oplanerade äventyr.
Det bara ramlar på oss roliga ovanliga händelser. Som den här tex:

Fruktstund i al-Qaidadalen.

Kurdistan har inte haft en sån lätt uppväxt. Alltfrån Mongoler och Djingis Kahn, Ottomaner, Saddam till al Qaida har erövrat och försökt erövra detta bergsfolk. Under flera år under slutet av 80talet till början av 90 talet så var speciellt södra Kurdistan eller östra centrala Irak fullt med Al Qaida krigare. Bin Ladin ville samla en stark arme i hela området. By efter by intogs och soldater flyttade in i kurdernas hus.
Vi blev hembjudna till en bekants by en bit utanför Halabja- den stad som gasades av Saddam för 25 år sedan. Vi åkte upp i bergen precis under bergskammen och gränsen till Iran var bara några hundra meter bort. Där insprängd (!) ligger den by som sakta håller på att byggas upp igen efter bombningarna. Några har flyttat tillbaka men det är inte mer än kanske 10 personer som lever här året om. Min bekants hus och gård har en speciell historia. Den familjen har fått pengar av Talibani den Kurdiska presidenten för att kunna bygga om hela gården efter att en bomb slagit sönder allt för 21 år sen.
En bonde var ute med sina kor rätt högt upp på sluttningen. Plötsligt ser han ett föremål som lyser till på himlen. Han hör nåt ljud och ser plötsligt hur föremålet ändrar riktning och dyker ner rätt mot min bekants hus och en stor explosion spränger sönder huset. Det visade sig att det var en målsökande missil som hade avfyrats från ett amerikanskt hangarfartyg i Persiska viken flera hundra mil bort. Med perfekt perfektion träffade den gården. En gård som intagits av Al-Qaida några veckor tidigare. Just den här dagen när bomben slog till var soldaterna borta från gården och ingen skadades men förödelsen var stor.
Människor som bodde i byn hade berättat för de amerikanska soldaterna var och vad Al-Qaida höll på med och var huset exakt var. Männiksorna i byn var trötta på att hela tiden leva i rädsla och våld och relationerna till USA var bättre än någonsin.
Nu 20 år senare så har dalen blivit fridfull igen. Ovanför gården finns en liten bas för den Kurdiska armén Peshmerga. soldater spanar och patrullerar gränsen mot Iran och våra vänner berättar att man har en rätt schysst relation nuförtiden till de Iranier man möter i bergen.
Det känns så speciellt att få en sådan här dramatisk historia berättad när vi är där på plats. Vi ser platsen där bomben slog ner och vi möter den gamla mamman som berättar hur hon käftade med al-qaida soldaterna för att hon inte ville lämna sin gård Hon satte sig i sån respekt att de inte ville eller kunde döda henne.
Vi vandrar genom trädgården som är stor och där allt möjligt växer. Vi äter gurkor, druvor, färska valnötter, färska fikon och physalisbär direkt från växtplatserna. Mm det är så otroligt gott.

Solen är på väg ner bland bergen och kvällsljuset skapar en fantastisk känsla av värme och närhet till naturen och människorna. Vi äter en middag ute på en terass och det börjar mörkna och man hör syrsor och en och annan schakal yla i natten.
Efter middagen sitter vi och snackar med ett gäng murare som jobbar på gården. De frågar om Sverige och vi frågar om Kurdistan och om livet vid gränsen. Plötsligt frågar en av männen:
– Vill ni följa med och jaga vildsvin, de kommer ner från bergen snart? Vi jagar med Kalashnikov och ni tycker säkert om fläskkött.
Jag blir överraskad av frågan från mannen som nyss bad till Mecka på sin lilla matta en bit bort på terassen. Jag frågar om han äter fläsk och han säger att det kan han väl göra men det är inte så speciellt gott.
Vi kommer fram till att jag ska komma tillbaka och att jag ska hänga med på jakten och att jag sen ska fixa en redig BBQ middag i sann svensk grilltradition framöver i höst någon gång.

Foto Mattias