Mina dagar i iran är över för denna gång. En fantastisk resa i ett otroligt komplicerat,vackert,hemskt,kulturellt,mänskligt,omänskligt och spännande land. Jag vill återvända. Jag har bara börjat förstå, skrapat på ytan i detta enormt mångfacetterade land.

70 miljoner människor med många etniciteter, religioner, idéer som har börjat öppna dörren igen efter att ha varit ett mer eller mindre slutet samhälle i många år. Nu välkomnar man turister och även investerare till delar av landet.
Men jag är kluven. Det är så ofta när jag reser så får jag dela på regimen och människor. Den politiska regimen och framförallt den religiösa ledningen med Ajatolla Ali Khamenei gör det inte lätt för människor att leva i Iran. Iran blir hela tiden ifrågasatta för att man inte följer de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Sen har vi då folket, de vanliga människorna. De jag har försökt möta och lära av. De jag har mött på min färd har varit väldigt öppna, starka, kritiska, medvetna, nyfikna, generösa,arga, glada,hoppfulla. Som ni hör är Iran i mina ögon ett land fullt av motsättningar.

Det finns massor att berätta om.
En tjej som trotsar cykelförbudet för tjejer
Om modiga couchsurfare som tar emot mig med öppna armar trots att det är olagligt att göra det. Couchsurfing klassas som kidnapping om man har en främling i sitt hem
Om tusentals näsoperationer som kvinnor i första hand genomgår men också män för att få  ett mer västerländskt utseende. 30% av alla kvinnor hittills.
Om att den islamiska revolutionen 1979 har lett till att flera kvinnor studerar på universitetet och att fler nu  får jobb.
Om det historiska och kulturella Iran
Om delfiner
och om allt det andra vackra och om härliga

En Armenisk kyrka i Esfahan. Helvetet illustreras.

människor.
Det är roligt att dela med sig när nån vill läsa så jag ska försöka återberätta iallafall lite av mina äventyr.
Nu är jag i Dubai och har just genomgått en av de största kulturkrockar jag varit med om. 40 minuters flygtur från Ajatollornas Iran till kapitalismens högborg Dubai. Ojojojoj
Kontraster i livet berikar, det gäller bara att hänga med. På nåt sätt. Och snart går färden vidare till Oman…