Caffe 11 på en bakgata rätt nära stadens mitt har nu fått en till
stammis tror jag. Ett café med atmosfär, goda mackor och helt underbara oliver. Här samlas visst stans kulturmänniskor och här kan det dyka upp författarkvällar och livemusik. Jag sitter under vinrankor och hittade en bok om bombningarna i Halabja för 24 år sen. Saddam skulle hämnas kurder som inte ville strida mot Iran. Det är en stark fotobok som berättar om fruktansvärda kemiska gasattacker där mer än 5000 de flesta civila dog. Jag tror Halabja ligger 15 mil bort från den oas där jag idag sitter och funderar hur sjuk denna värld kan vara.
Så lyfter jag blicken igen och det ger mig motbilden. Hur relativt snabbt världen också kan förändras till något helt annat även om ärr alltid består.